1:a Budet

PREDIKAN ÖVER 1 BUDET – 2.Mos. 20:1-3

När jag läser budorden läser jag alltid mer än det som står i texten.
När det står – ”du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig” så läser jag också – men du får ha mig, du får leva i min närhet, du får ta emot av alla mina välsignelser.

Jag bekänner med David – ”Gud, du är min Gud”! Varför räcker det inte? Varför ska vi ha andra gudar?
För Israel var det självklart att Gud levde och verkade och man bekände sig till en Gud. Israels trosbekännelse lyder – ”Hör Herren vår Gud är en!”
Men runt omkring levde hednafolken och det ofattbara hände att Israel frestades dyrka även deras gudar. Trots Herrens välgärningar, trots Hans beskydd och det går så långt att Josua utmanar folket och ställer dem inför ett ultimatum – ”Välj idag vem ni vill tjäna, jag och mitt hus vill tjäna Herren”! Jos. 24:20-24
Som Guds folk behöver vi välja på nytt igen vem som ska vara vår Gud, vem vi vill älska, följa och tjäna!
Vi lever i en tid med många gudar, många som gör anspråk på att ha sanningen, men det finns också i själva tidsandan en slags tillbedjan som vi kanske inte ens tänker på.
Jag påstår att den antika världens gudar är högst aktuella i vår tid. Ingen skulle komma på tanken att tillbe dem idag, men den anda de representerar finns i själva tidsandan.
Mars var krigsguden, han representerar våldet, hatet och det meningslösa dödandet. Jag ska aldrig glömma en scen ur filmen ”Förintelsen” från ett av koncentrationslägren. Några officerare står och bevittnar en avrättning och en säger – ”This is religion” – ”detta är religion”. Hur djupt kan en människa sjunka? Jo, hur djupt som helst om hon inte känner den levande guden.
Ständigt pågår ett 30-tal krig. Dagligen läser vi om våld, övergrepp och mord. Våldets och hatets Gud har många tillbedjare. Som Guds folk borde vi mycket tydligare ta avstånd från de destruktiva krafterna i alla dess former. Paulus säger: ”Övervinn det onda med det goda”. Något kan vi alla göra. Låt oss börja i vår egen lilla värld!

VENUS var kärleksgudinnan. I hennes anda tillbad man människokroppen och särskilt kvinnokroppen. Jag påstår att vår tid blivit sjukligt sexfixerad. Var och varannan dag talar kvällstidningarnas löpsedlar om kändisarnas sexliv och vi får mängder av tips för vår egen del. Det som är en av Guds allra finaste gåvor har reducerats till något helt annat. På Pridefestivalen arrangerade klubben Dekadance en fest för att hylla det moraliska förfallet.

BACCHUS var vinets gud. Tänk vad många som dyrkar alkoholen, med förödande konsekvenser. 1000-tals dödsoffer varje år och 14.000 rattonyktra på våra vägar varje dag! Ingen annan enskild faktor orsaker så mycket lidande, olyckor, våld, sjukdomar och för tidig död.

MERKURIUS var köpenskapens gud. Pengar och affärsverksamhet har blivit en avgud för många. Finns det nåt mer konkret att peka på när det gäller avgudadyrkan? Här sitter många fast. De stora köpcentra runt våra städer är den nya tidens tempel. Paulus skriver om en av sina medarbetare – ”Av kärlek till denna tidsålders väsende har Demas övergivit mig” 2. Tim. 4:10. Kanske föll Demas där så många andra har fallit eftersom Paulus i det första brevet skriver –
”Kärleken till pengar är roten till a l l t o n t; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande” 1.Tim.6:10
Dessa fyra och många andra gudars ande finns i själva tidsandan, i denna tidsålders väsende.

JAG SJÄLV

kan också bli en avgud. Min spegelbild, mitt bankkonto, min popularitet gör att jag tror jag är nåt märkvärdigt.

Vi förstår säkert varför det är så viktigt med budorden. Inte som tunga krav utan som en hjälp, ett uttryck för Guds omsorg. Ibland förknippar vi Gud med bestämda platser, särskilda tider, verksamhetsformer eller förkunnare. Ibland gör vi Gud väldigt liten och dröjer oss så lätt kvar vid det som varit. När Israels folk blev stunget av ormar fick Mose befallning att göra en kopparorm. När folket såg på ormen blev de vid liv igen. Men man bar med sig ormen, man kunde inte släppa det som hade ”fungerat” en gång. Ormen blev en avgud. Och det gick så långt att Hiskia fick slå sönder ormen. 2. Kon.18:3-4

Tänk om vi kunde ha Gud med oss överallt och inte försöka tränga in Honom i våra ramar. Han gör vad Han vill, när Han vill men där människor lyder Honom, tillber Honom och tjänar Honom behagar det Honom att uppenbara sig. Du har väl Gud med dig?
Jag är så tacksam att jag slipper tro på en s t e n eller t r ä b i t som naturfolken, eller på T o r eller O d e n som våra förfäder eller på
M u h a m m e d eller B u d d h a som miljoner andra. Det finns en ganska dråplig beskrivning av avgudadyrkan i Salomos Vishet (en av apokryferna). En snickare täljer till en träbit under en ledig stund. Han ger den en människas gestalt och sätter upp den på väggen. Läs 13:16-19!
Tänk att få tro på en levande Gud, en som är med mig överallt, som älskar mig och sörjer för mina behov.” Det finns ingen Gud så stor som Han – icke en någonstans”.
På S i n a i uppenbarar Gud sina krav på oss. Han ger oss vägledning och en ordning för livet.
Men det finns också ett annat berg. På G o l g a t a uppenbarar Han sin kärlek, visar oss en väg till förlåtelse och upprättelse – och därför säger vi med Israel –
”HERREN VÅR GUD VILL VI TJÄNA OCH HANS RÖST VILL VI HÖRA”!

P-G Svensson