2:a Budet

Predikan över 2:a budet

Profeten Hosea tecknar en mörk bild av sin samtid när han beskriver hur man överträder alla Guds bud. Hos. 4:1-2. Men han ser också orsaken – ”ingen kunskap om Gud finns i landet”.
Vad ska vi då säga som lever nu och som kanske lever i världens mest sekulariserade land?
Det sägs att om vi alla höll hastighetsbegränsningarna skulle vi spara ett 100-tal liv varje år.
Vi har fått dom och andra trafikregler som ett skydd för oss själva och andra. Men
Ständigt blir man omkörd!
Så är det också med budorden. Vad skulle det innebära om alla följde dessa regler för livet? Det är omöjligt att överblicka, men visst skulle vi ha ett paradis på jorden!

Det andra budet handlar alltså om Guds namn. Jag vill först säga något om vad Guds namn
betyder. Jag tar bara upp ett av alla namn på Gud. Sedan vad det innebär att missbruka Guds namn. Men tänk att jag får säga nåt mer. Vi får bruka Guds namn!
Står det – ”Du ska inte missbruka Guds namn” så står det samtidigt – ”du får bruka Guds namn” och se vilka välsignelser det har med sig!
I 2 Mos. 3:13-14 presenterar sig Herren med ”jag är” vid Mose kallelse. Det här litet hemlighetsfulla namnet kan också betyda – ”den evige, den oföränderlige och trofaste”
När Israels folk vandrade in i Kanaan fanns det andra folk där med sina gudar. Gudar vars namn var knutet till olika platser, händelser och upplevelser. Men Israels folk har Gud med sig. Han som är molnstod och eldstod. Han som aldrig kan sökas i någon särskild tid eller
bindas till någon särskild plats, som bara är evig, oföränderlig och trofast.
Det blir ju så intressant när Jesus använder namnet när Han går bland människorna, hur Han
förklarar och fördjupar Guds namn när Han säger – ”Jag är livets bröd”, ”Jag är den gode herden”, ”Jag är och var innan Abraham blev till” m fl.
Men är det så märkvärdigt? Ja! Judarna hade stor respekt för Guds namn. Ibland använde man uttrycket ”namnet” när man talade om Gud och ibland ”himlen”. Varför denna respekt? Det förstår vi när vi tänker på budordets fortsättning och även 3.Mos.24:16.
Här kommer en människa som gör anspråk på att företräda Guds namn och han gör det inte bara en gång utan många. Det måste ha upplevts som chockerande!
Samtidigt är det underbart att få säga – Gud har kommit ofattbart nära i en människa. Jag bygger inte min tro på en diffus gudsbild långt borta i GT. Jag bygger den på en människa som är ”utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av Hans väsen”.Heb. 1:3.
En människa som har sagt dessa fantastiska saker och som har gått i döden för att visa att det
är sant måste vara vägen, sanningen och livet!

Vad innebär det då att missbruka Guds namn? Först vill jag konstatera att Guds namn är heligt. Jesus lärde sina lärjungar att be – ”helgat varde ditt namn”. Hur många är det som idag
helgar Guds namn? Som visar aktning, respekt och vördnad för den helige? Någon sa –
Sverige har blivit ett s v ä r r i k e och när det inte räcker med svordomar och könsord så
tar man till Gud och Jesus. Självklart tar inte Guds helighet någon som helst skada av ett sånt missbruk och vi behöver inte rycka ut och försvara Gud, det klarar Han själv. Men människor drar olycka över sig själva. Vi har ju fått buden för vårt eget bästa, som ett skydd.
En annan form av missbruk är när Guds namn har använts genom historien för att tvinga på andra den kristna tron. Det har skett fasansfulla saker i det namnet. Jag tänker på korstågen och kättarbålen men också på häxprocesserna och slavhandeln, som ibland t.o.m. hade kyrkans och prästernas välsignelse! Inom katolicismen har skett saker som ter sig helt obegripliga. För några år sen hände det att en av påvens närmaste män välsignade staden Roms sopbilar! De välsignade sopbilarna fick ett helgons beskydd och en egen kyrka! Vilket missbruk av Guds namn!! Guds välsignelse är inte vad som helst! Den är, rätt förstådd och mottagen en kraftfull gåva som inte kan tas tillbaka! Men idag uttalas välsignelse över köpcentra, idrottsanläggningar, hockeylag och industrier. Det kanske är rätt? Men jag har
svårt att hänga med. Jag tycker det är konstigt. När president Bush uttalar välsignelse över USA har jag också svårt att hänga med. Jag tänker inte bara på Irakkriget. Jag tänker också på det faktum att 38 av USA:s 50 delstater fortfarande tillämpar dödsstraff, som jag anser är ociviliserat och omänskligt. Men det hör egentlig en hemma under det 5:e budet – ”du ska inte dräpa”.Det är värt att notera att Jesus uttalar välsignelsen endast 2 gånger. Han var sparsam med välsignelsen för Han visste att det inte var vad som helst. Den ena gången är när Han välsignar barnen och den andra när Han välsignar sina lärjungar före himmelsfärden. Luk. 24:50-53.
Ett annat missbruk handlar faktiskt om våra böner. Våra böner kan bli ett mekaniskt rabblande. Fromma ord blir så lätt tomma ord. Herren talar till sitt folk genom Jesaja (29:13)
”Detta folk ärar mig med sina läppar men låter sina hjärtan vara långt ifrån mig”.
Det betyder inte att vi ska be mindre, verkligen inte, men att vi var och en prövar oss hur mycket kärlek och tillit det finns bakom alla våra ord.

Så till b r u k e t av Guds namn. Det finns ett uttryck som vi använder ibland om människor vi
uplever endast har en formell tro – ”namnkristen”. Men jag vill tala om namnkristendom i en mycket positiv mening – den första församlingen levde verkligen i en namnkristendom – en kristendom värd namnet!
Guds namn hade fått ett ansikte i Jesus. Guds ord och kraft bodde i en människa som presenterade sig med Guds namn. Illustrerat Bibellexikon förtydligar – ”I NT förbinds Guds namn, person och handlingar oskiljaktligt med Jesus Kristus som är Hans härlighets
återsken och Hans väsens avbild. Guds namns rika innehåll avslöjas i Jesu Kristi person och gärning. Den som har sett mig har sett Fadern”. Läser vi Apostlagärningarna ska vi snart upptäcka att det finns 3 fundament som den boken vilar på – den helige Andes kraft, Ordets förkunnelse och namnet. Apg.3:6,16, 4:7 m fl
Under en fortbildningskurs inledde Krister Andersson sin lektion med en fråga – ”Hur ofta säger ni J e s u s under en dag? Vi behövde inte svara, men det blev en tankeställare. Ibland räcker det med att uttala Jesu namn, det har jag fått uppleva, det går litet lättare i fortsättningen! Det finns många namn som är värda vår beundran och respekt inom många områden men det finns bara ett namn som ”strålar som en morgonstjärna över jordens nöd
och natt, som skänker mod och tänder hoppets låga där den flämtar svag och matt”.
I det namnet vill jag gå vidare och be om nåd att aldrig någonsin bruka det för orätta och själviska syften. Det enda namnet – HAN SOM ÄR EVIG, OFÖRÄNDERLIG och TROFAST

P-G Svensson